Det är höst på riktigt nu. Det är slutet av oktober, jag har fyllt år för detta året, det är höst på riktigt nu.  Och det är blött och grått och lövigt och jävligt. Min kurs är i princip slut och jag står kvar och stampar på samma ställe. Det händer inget, jag gör inget. Jag har nog antagit att det förr eller senare skulle dyka upp något schyst att göra- det har det inte. Eller så är jag inte mottaglig. Det som skulle ha blivit en bra anställning blev ett vagt löfte om några timmar här och där. Oavsett kvarstår faktum: det händer INGET vettigt i mitt liv! Så istället för att vänta på äventyret har jag nu slutligen bestämt mig: jag har inget att förlora, jag får hitta äventyret själv!

Lite mer konkret innebär detta: ett turboskrivet queer-paper= en avslutad kurs och en tågbiljett från Köpenhamn till Bryssel. Nästa tisdag packar jag min lilla väska och hoppar på ett öresundståg till Köpenhamn. Därifrån tar jag tåget cirkus 18.30 och landar i Köhln tidigt nästa morgon.  Sedan åker jag från Köhln till Bryssel och från Bryssel till någon håla och från hålan till en annan håla. Sen ska jag gå lite. I slutänden kommer jag att hamna på ett ekologiskt kollektivjordbruk i de flamländska delarna där jag ska jobba och äta och bo. Och vara någon annan stans än här. För det är det som är hela poängen; eftersom det inte funkar här är det dags att ta reda på var det funkar. Kanske är det Belgien, kanske inte.